Vetenskapen om att stanna och börja (Waqf och ibtidā') och fördelarna med att veta det

Kunskapen om de regler som anger var man bör stanna och starta vid recitation av den heliga Koranen är avgörande. Denna kunskap hjälper oss att förstå vilka positioner som är lämpliga att börja eller sluta på, samt vad som är korrekt eller felaktigt i dessa sammanhang.
Fördelarna med denna kunskap är många. Den viktigaste är att bevara Koranens text i dess ursprungliga form, utan att förändra dess betydelse. Genom att följa dessa regler undviker man att tillskriva orden andra meningar än de avsedda, vilket annars kan leda till att textens struktur korrumperas och betydelsen ändras. Dessutom skyddar detta Koranen från att separera sammanhängande betydelser, vilket säkerställer en korrekt och respektfull recitation.

Förklaring:
Fördelarna med att känna till reglerna för var man bör stanna och börja vid recitation av Koranen:

1. Bevarar korrekt betydelse och sammanhang
   Att känna till reglerna för var man bör stanna och börja under recitation av Koranen är viktigt för att bevara textens korrekta betydelse och sammanhang. Om man stannar på fel ställe kan det leda till missförstånd och felaktig tolkning av budskapet.
   Ett exempel på detta ges av Profeten Muhammad (saw) när han rättade en man som sa: ‟مَنْ يُطِعِ اللهَ وَرَسُولَهُ, فَقَدْ رَشَدَ, وَمَنْ يَعْصِهِمَا, فَقَدْ غَوَى”,
   (Den som lyder Allah och Hans Sändebud har verkligen funnit vägledning, och den som olyder dem har gått vilse).
   Profeten (saw) korrigerade mannen och sa att han borde säga: ‟وَمَنْ يَعْصِ اللهَ وَرَسُولَهُ”, (Och och den som olyder Allah och Hans Sändebud), istället av: (och den som olyder dem), berättat av Ahmad. Om man pausar felaktigt, kan det ge en missvisande betydelse.


2. Skyddar Koranens sammanhängande betydelse
   Många verser har sammanhängande betydelser som inte bör brytas. Till exempel i versen:
   ﴾‏يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِذَا نُودِيَ لِلصَّلَوٰةِ مِن يَوۡمِ ٱلۡجُمُعَةِ فَٱسۡعَوۡاْ إِلَىٰ ذِكۡرِ ٱللَّهِ وَذَرُواْ ٱلۡبَيۡعَۚ ذَٰلِكُمۡ خَيۡرٞ لَّكُمۡ إِن كُنتُمۡ تَعۡلَمُونَ ٩‎﴿ Surah Al-Jumu‘ah.
   (TROENDE! När böneutroparen kallar till till bönen på fredagen [Fradagsbönen], lämna då handel och köpenskap och skynda er dit där Guds namn åkallas; detta är för er det bästa - om ni [bara] visste!). Det är inte tillåtet att pausa på ordet (fredag) eftersom svaret på villkoret inte har uppfyllts, vilket är (Lämna då handel och köpenskap och skynda er dit där Guds namn åkallas; detta är för er det bästa - om ni [bara] visste!) att pausa på ordet (fredag) är en ful paus, eftersom det bryter ner de sammankopplade betydelserna av versen..


3. Praktisk nödvändighet för korrekt recitation
   Imamerna har betonat vikten av att lära sig reglerna för var man bör stanna och börja, eftersom det inte är möjligt att recitera en hel sura eller berättelse i ett enda andetag. Det är inte tillåtet att andas mitt i ett ord eller mellan sammanbundna ord. Därför måste man välja lämpliga ställen att stanna för att andas och vila, och att börja på ett korrekt sätt efter pausen för att undvika att förvränga betydelsen eller förståelsen.


4. Förebild i Profetens (saw) recitationsstil
   En hadith berättad av Umm Salamah beskriver hur Profeten Muhammad (saw) reciterade Koranen med pauser vid varje vers:
   ﴾بِسۡمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحۡمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ ١ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ رَبِّ ٱلۡعَٰلَمِينَ ٢ ٱلرَّحۡمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ ٣ مَٰلِكِ يَوۡمِ ٱلدِّينِ ٤﴿   Surah Al-Fātiĥah
   (I Allahs namn, den Nåderike, den Barmhärtige - pause - Lov och pris tillkommer Gud, världarnas Herre - pause - den Nåderike, den Barmhärtige - pause - som allsmäktig råder över Domens dag! - pause - osv.) [Berättat av Ahmad]. Detta visar att han följde en tydlig metod för var han skulle stanna och börja.


5. Obligatorisk kunskap enligt vissa imamer
   Vissa imamer anser att kunskapen om var man bör stanna är obligatorisk för korrekt tajweed, baserat på uttalanden av Imam Ali ibn Abi Talib (må Allah vara nöjd med honom). När han blev tillfrågad om betydelsen av "och läs högt ur Koranen i en lugn och jämn rytm, med klart uttal och tanken fäst vid dess mening" i versen:
   ﴾وَرَتِّلِ ٱلۡقُرۡءَانَ تَرۡتِيلًا ٤﴿   Al-Muzzammil: 4
   Svarade han: "Att recitera tydligt innebär att förbättra uttalet av bokstäverna och att känna till var man bör stanna." (Referenser: "An-Nashr fi al-Qiraat al-Ashr" s. 316 och "Nihayat al-Qawl al-Mufid fi Ilm al-Tajweed" s. 7).

definitionen av stopp
ــ Den språkliga definitionen av stopp (waqf): stopp och instängdhet.
ــ Dess tillämpade tajweed-definition är: Det är att bryta rösten vid slutet av ett koranord för en tid under vilken man vanligtvis tar ett andetag, med avsikten att återuppta recitationen, inte med avsikten att överge recitationen.

Stopp kommer i början och mitten av versen, och det kommer inte i mitten av ordet, till exempel i ﴾أَنُلْزِمُكُمُوهَا﴿ [Hud: 28], inte heller i det som är formellt kopplat, så det är inte korrekt att stanna vid: "أين" från en del av aayah: ﴾أَيْنَمَا يُوَجِّههُّ﴿ [An-Nahl: 76], eftersom det är formellt kopplat.

Olika Typer av Stopp (waqf) أنْواعُ الوَقْفِ

Stop kan delas in i tre huvuddelar:

1. Frivilligt Stopp الوقف الاختياري:
Det är tillåtet för läsaren att pausa vid valfritt Koranord efter eget val, utan att ha en specifik anledning eller få en fråga besvarad. Om pausen dock leder till en missuppfattning av meningen, måste läsaren koppla ihop det med det följande ordet för att klargöra betydelsen. Det är också tillåtet att börja om från det ord som följer efter det ord där pausen gjordes. Om detta inte är lämpligt, måste läsaren återvända till ett tidigare ord som är lämpligt att börja från. Detta är kategorin av stopp som kommer att diskuteras i de följande tajweed-lektionerna, och den kategori som behöver studeras och tillämpas på rätt sätt av Qur'an-studenter.
Detta stopp kallas frivillig eftersom den sker enligt läsarens eget val och vilja.

Det frivilliga stoppet är i sin tur uppdelat i två delar:
  a. Tillåtet: Den är också uppdelad i tre typer:
        a.1. Det kompletta stoppet.
        a.2. Det tillräckliga stoppet.
        a.3. Det goda stoppet.
  b. Ej tillåtet: Det fula stoppet.

Notera:
Den gemensamma nämnaren mellan de tre typerna av tillåtna stoppet är att var och en av dem ger fullständig mening.

2. Tvångsstopp الوقف الاضطراري:
Detta händer när läsaren har en tvingande anledning att stanna, såsom andfåddhet, nysning, hosta, funktionsnedsättning, glömska, eller liknande orsaker. I dessa fall är det tillåtet att stanna vid slutet av ordet som recitören var på, även om meningen inte är komplett. Efter att det tvingande tillståndet har passerat, börjar läsaren med det ord de stannade på och fortsätter om det är en lämplig början. Om inte, bör läsaren backa ett eller två ord eller mer tills de kan börja med ett ord som är lämpligt att börja med.

3. Teststopp الوقف الاختباري:
Detta är vad som krävs av studenten under en examination eller undervisning av en lärare. Läraren kan stoppa studenten för att korrigera en bokstav, en läsning, tajweed eller något annat som behöver korrigeras. Studenten stannar när de instrueras att göra så och försöker korrigera misstaget.

Observera:
Vissa lärda lägger till en fjärde kategori av stopp, kallat "väntstopp" الوَقْفُ الإِنْتِظارِي:
Detta stopp inträffar när läsaren stannar vid ett ord som har mer än ett tillåtet sätt att reciteras och avser att återuppta recitationen med ett annat tillåtet sätt. Denna typ av stopp händer när man läser genom att kombinera alla de olika sätten att recitera medan man undervisas av, eller presenterar läsningen för, en sheikh.