Här förklaras de olika stoppen som nämndes på förra sidan mer utförligt.

1. Frivilligt Stopp الوقف الاختياري:

Det frivilliga stoppet är uppdelat i två delar:
  a. Tillåtet: Den är också uppdelad i tre typer:

        a.1. Det completta stoppet — الـــوقـــفُ التــــامُّ

ــ Definition:
Det är ett stopp på ett ord i Koranen som är fullständigt i sin betydelse och inte är kopplat till det som följer, vare sig i grammatiskt uttryck eller i betydelse. Om något är kopplat i betydelsen innebär det att de föregående och följande orden är sammanlänkade i betydelse, men inte nödvändigtvis i grammatiskt struktur. Denna typ av stopp återfinns vanligtvis i slutet av en vers och vid avslutningen av berättelser i den Ärorika Koranen. Detta illustreras genom att stanna vid versen, så att reciteraren stannar på den och sedan börjar med det som följer, som i vers 5 i Surah Al-Baqarah:
            ﴾أُوْلَٰٓئِكَ عَلَىٰ هُدٗى مِّن رَّبِّهِمۡۖ وَأُوْلَٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡمُفۡلِحُونَ ٥ إِنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ سَوَآءٌ عَلَيۡهِمۡ ءَأَنذَرۡتَهُمۡ أَمۡ لَمۡ تُنذِرۡهُمۡ لَا يُؤۡمِنُونَ ٦﴿  

ــ Domen i det här fallet är att det är tillåtet att stanna på det och börja efter det, som att stanna på det sista ordet i versen, som är:   ﴾ٱلۡمُفۡلِحُونَ﴿
Därefter, med början från nästa vers ﴾إِنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ﴿: 'De är de som är på [rätt] vägledning från sin Herre, och det är de som är de framgångsrika. * De som förnekar sanningen….'
Detta beror på att ordet ﴾ٱلۡمُفۡلِحُونَ﴿ (framgångsrika) är kopplat till det som föregår det, eftersom det beskriver de troendes egenskaper, medan det som följer är separat och hänför sig till de otrognas tillstånd.
Ibland råder det oenighet bland lärda om var i en vers det finns ett complett stopp (الـــوقـــفُ التــــامُّ), beroende på deras olika tolkningar av versens tafsir samt grammatisk analys. Studiet av stopp är inte ett område med tydliga regler, till skillnad från andra områden inom tajweed.
ــ Regeln för det completta stoppet: Det är bäst att stanna vid ordet som utgör ett complett stopp och sedan börja med det som följer efter det.

Eller att stanna i mitten av versen, till exempel, stanna på ordet ﴾جَآءَنِيۗ﴿ som är slutet på berättelsen om förtryckaren och sedan börja från nästa ord till slutet av versen. Allah (swt) säger:

            ﴾لَّقَدۡ أَضَلَّنِي عَنِ ٱلذِّكۡرِ بَعۡدَ إِذۡ جَآءَنِيۗ وَكَانَ ٱلشَّيۡطَٰنُ لِلۡإِنسَٰنِ خَذُولٗا ‎٢٩﴿ Al-Furqan / 29  

Eller stanna vid ordet i början av den andra versen ﴾وَبِٱلَّيۡلِۗ﴿, börja sedan från ordet efter det till slutet av versen. Allah (swt) säger:

            ﴾وَإِنَّكُمۡ لَتَمُرُّونَ عَلَيۡهِم مُّصۡبِحِينَ ١٣٧ وَبِٱلَّيۡلِۗ أَفَلَا تَعۡقِلُونَ ١٣٨﴿ As-Saffat / 137  

        a.2. Det tillräckliga stoppet — الوَقفُ الكافِي

ــ Definition:
Det är ett stopp på ett ord i Koranen som är fullständigt i sin betydelse och är kopplat till det som följer i betydelse, men inte i grammatik. Det kan förekomma i slutet av en vers eller mitt i en vers. Detta stopp kallas för tillräckligt كَافٍ, eftersom det inte är grammatiskt kopplat till det som följer, även om det är kopplat i betydelse.

ــ Regeln: Det är tillrådligt att stanna vid detta stopp och börja med det som följer, precis som vid ett fullständigt stopp, såsom i:
Det innebär att stanna vid ett ord i Koranen som är kopplat till det följande i betydelse, men inte i grammatiskt uttryck, så att recitatören stannar vid det och sedan fortsätter med det som följer, såsom att stanna på ordet ﴾لَا يُؤۡمِنُونَ﴿:

            ﴾إِنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ سَوَآءٌ عَلَيۡهِمۡ ءَأَنذَرۡتَهُمۡ أَمۡ لَمۡ تُنذِرۡهُمۡ لَا يُؤۡمِنُونَ ٦ خَتَمَ ٱللَّهُ عَلَىٰ قُلُوبِهِمۡ وَعَلَىٰ سَمۡعِهِمۡۖ . . . ٧﴿ Al-Baqarah / 6-7  

Eller att stanna på ordet ﴾خَلِيفَةٗۖ﴿ i den följande versen:

            ﴾وَإِذۡ قَالَ رَبُّكَ لِلۡمَلَٰٓئِكَةِ إِنِّي جَاعِلٞ فِي ٱلۡأَرۡضِ خَلِيفَةٗۖ . . . . . . ٣٠﴿ Al-Baqarah / 30  

Denna del av versen ovan har den fulla innebörden, men den är fortfarande meningsfullt relaterad till det som följer och har inget tolkningsförhållande, eftersom verserna berättar historien om Adam (as) som fortsätter i verserna som följer efter. Det är tillrådligt att stanna vid detta stopp och börja med det som följer.

        a.3. Det goda stoppet — الوقفُ الحَسَنُ

ــ Definition:
Det är ett stopp på ett ord i Koranen som är fullständigt i sin betydelse men är kopplat till det som följer, både grammatiskt och i betydelse. Det kan vara grammatiskt kopplat, till exempel genom att man stannar innan en efterföljande adjektiv. Det kan också handla om att stanna vid en mening som är bunden av en konjunktion, utan att ta med konjunktionen och den följande frasen. Ett annat exempel är att stanna vid ett undantagsuttryck utan att inkludera undantaget. Detta stopp, kallat det goda stoppet (الوقفُ الحَسَنُ), kan finnas både i slutet av verser och mitt i verser, precis som de andra stoppen.

ــ Orsak till namnet: Det kallas bra (حَسَن) eftersom att stanna vid det hjälper till att förstå en betydelse.

ــ Regeln: Det är tillåtet att stanna vid detta stopp, men inte tillåtet att börja med det som följer eftersom det är kopplat till det som följer både grammatiskt och i betydelse även om stoppet ger en fullständig mening, såvida det inte är början på en ayah, som i:
Vi kan stanna vid ordet:

           ﴾بِسۡمِ ٱللَّهِ﴿     i frasen: I Guds, den Allsmäktiges, namn, eftersom meningen i sig är fullständigt förståelig. Men vi kan inte börja med det som kommer efteråt ﴾ٱلرَّحۡمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ﴿, eftersom det är grammatiskt och betydelsemässigt kopplat till det som föregår, och ensamt ger det inte en fullständig mening, så vi går tillbaka och reciterar från början:      ﴾بِسۡمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحۡمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ﴿    

Att stanna på ordet ﴾ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ﴿     i Surah Al-Fatihah, är ett bra stopp eftersom det förmedlar den korrekta betydelsen, men det är inte tillåtet att börja efter det, så vi går tillbaka och reciterar från början:

            ﴾ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ رَبِّ ٱلۡعَٰلَمِينَ ٢﴿    

I följande vers är det normalt att återuppta recitationen efter att ha stannat på ordet: ﴾تَتَفَكَّرُونَ﴿, eftersom att stanna vid slutet av en ayah är sunnah, även om det är relaterat till det efter det: ﴾فِي ٱلدُّنۡيَا وَٱلۡأٓخِرَةِۗ﴿ I betydelsen och förklaringen:

            ﴾ . . . كَذَٰلِكَ يُبَيِّنُ ٱللَّهُ لَكُمُ ٱلۡأٓيَٰتِ لَعَلَّكُمۡ تَتَفَكَّرُونَ ٢١٩ فِي ٱلدُّنۡيَا وَٱلۡأٓخِرَةِۗ . . . . ﴿ Al-Baqarah / 219    

Det är samma regel som gäller för följande vers, det normalt att återuppta recitationen efter att ha stannat på ordet: ﴾مُّصۡبِحِينَ﴿, eftersom att stanna vid slutet av en aayah är sunnah, även om det är relaterat till det efter det: ﴾وَبِٱلَّيۡلِۚ﴿ I betydelsen och förklaringen:

            ﴾وَإِنَّكُمۡ لَتَمُرُّونَ عَلَيۡهِم مُّصۡبِحِينَ ١٣٧ وَبِٱلَّيۡلِۚ أَفَلَا تَعۡقِلُونَ ١٣٨﴿ As-Saffat / 137-138    
Att stå på orden ﴾مُّصۡبِحِينَ﴿ och ﴾وَبِٱلَّيۡلِۚ﴿ är alla bra stopp (وَقفٌ حَسَنٌ) och det är sunnah att stanna eftersom de är början på Ayah.

Obs:
Att stanna någonstans, om det ger en bra mening blir det ett slags stopp (complett, tillräckligt och bra — تامٌّ, كَافٍ وحَسَنٌ), men om det inte ger en bra mening eller ändrar innebörden blir det ett fult stopp (al-qabih — الوَقفُ القَبيحُ), som kommer att förklaras på nästa sida in shaAllah.