Ghunnahs förlängningstid

أزمِنَةُ الغُنَنِ

Vad är Ghunnah:

ــ Dess språkliga definition: Ghunnah definieras som: ett nasalt ljud som avges från näsan, utan någon funktion av tungan.
ــ Dess tillämpade definition: Ett ovillkorligt nasaliserat ljud fixerat på (nūn — ن) ــ även om det är en tanwin ــ och (mīm — م).
ــ Ghunnans bokstäver: Detta är en obligatorisk egenskap hos nūn (نون ـ ن), "nūn" includerar ــ tanwin ــ och mīm (ميم ـ م). Ghunnah kan inte separeras från dessa två bokstäver och är en inneboende del av deras sammansättning.
Ghunnah är inte en bokstav utan ett kännetecken för dessa två bokstäver, men den har sin egen distinkta plats för artikulation.
Ghunnah artikuleras från: hålet i näsan som fortsätter bakåt mot insidan av munnen. Det är ett nasalt ljud som kommer från näshålan utan någon påverkan från tungan. Om du håller näsan stängd kommer du inte att kunna producera ghunnah-ljudet, men själva bokstäverna som har detta associerade ljud med sig artikuleras inte från näsan.

Ghunnahs förlängningstid har fyra nivåer, var och en med sin egen uppsättning regler och riktlinjer. Att förstå de olika leden av ghunnah är avgörande för korrekt tajwid och koranrecitation:

     1. Mest kompletta أكمل ما تكون
     2. Komplett كاملة
     3. Ofullständig ناقصة
     4. Mest Ofullständig أنقص ما تكون

     1. Mest kompletta ghunnah (أكمل ما تكون): I det stressade (med shaddah )* och sammanfogade (Idghām) nūn (نون ـ ن) och mīm (ميم ـ م).
Varje gång bokstäverna (nūn) och (mīm) har en shaddah över sig, hålls de under en längre tid, och ghunnah som beskrivits ovan är närvarande under förlängningen, som i:
                    
                    
* En shaddah representerar två av samma bokstav. När symbolen för en shaddah () ett litet (س) är över en bokstav, uttalas två av samma bokstav, den första med sukoon, den andra med vokalen skrivna över eller under shaddah-markeringen. Längden på tiden för att hålla nūn (نون ـ ن) och mīm (ميم ـ م) som har en shaddah över sig kan inte anges i räkningar, istället måste tajmingen plockas upp från en lärare med gedigen bakgrund och som har lärt sig sin recitation av mästare inom recitation. Konceptet med två räkningar för en ghunnah är inte ett korrekt koncept.

     2. Komplett ghunnah (كاملة): Detta är den näst längsta ghunnah. Den dolda (ikhfa' — الإِخفاء) nūn (نون ـ ن) och mīm (ميم ـ م) faller inom denna kategori. När nūn sakinah eller mīm sakinah följs av en av bokstäverna i ikhfa’ är ghunnah som härrör från denna ikhfa’ den fullständiga i sin timing, men inte lika lång som den mest kompletta ghunnah. Exempel på detta är:
                          

     3. Ofullständig ghunnah (ناقصة): Denna ghunnah är kortare i timing än den fullständiga ghunnah. Nūn sakinah och mīm sakinah som reciteras tydligt dvs. med (Iđhār — الإظهار), är i denna kategori av längd av ghunnah. Exempel är:
                          

     4. Mest Ofullständig (أنقص ما تكون): Detta är den kortaste ghunnah av alla. Nūn och mīm med vokaler är i denna kategori av längd på ghunnah, som i:
              



Skillnaden i timing mellan dessa olika kategorier av ghunnah är mycket liten. Endast en erfaren läsare och lyssnare kan se skillnad.

Slutsats:
Ghunnah har olika tidsinställningar beroende på om det finns en shaddah, eller om (nūn) eller (mīm) döljs (ikhfa' — الإِخفاء)⁽¹⁾, eller om de två bokstäverna uttalas tydligt (iž-har — الإِ ظْهار)⁽²⁾ med sukoon eller vokal. Den längsta tajmingen för ghunnah är när det finns en shaddah på en av de två bokstäverna.
Om vi tittar på några ayaat kan vi plocka ut var (nūn) och (mīm) har en shaddah över sig och därmed bör ljudet av ghunnah förlängas när de reciteras. I de nästa två ayaat finns det tre olika (mīm) som har en shaddah på sig. De är i rött. Var och en av dem hålls under en längre tid, lika med varandra med en ghunnah (nasalisering) som åtföljer förlängningen.
      ﴾وَٱمۡرَأَتُهُۥ حَـمَّالَةَ ٱلۡحَطَبِ ٤ فِي جِيدِهَا حَبۡلٞ مِّن مَّسَدِۢ ٥﴿   

I den nästa aayah finns det två olika (nūn) med en shaddah på dem. En i det andra ordet, den andra i det tredje ordet. Var och en av dem bör hållas under en tidsperiod, lika med den andra, och förlänga ljudet med en ghunnah som avges från näsan.
      ﴾مِنَ ٱلۡجِنَّةِ وَٱلـنَّاسِ ٦﴿   

Proportionaliteten mellan ghunnahs förlängningstid förblir uppnådd oavsett recitationshastigheten, oavsett om den är långsamhet i recitationen, snabbhet i recitation eller måttlig hastighet i reciteringen


Recitationshastigheterna har beskrivits tidigare i lektionen tajwid vetenskap. Det upprepas här igen för att man ska bli påmind om det.

Recitationshastigheterna

Det finns tre hastighetsnivåer i att recitera Koranen:

• 1. Långsamhet i recitationen: At-Taĥqiq (med korrekt användning av tajwid-regler) التَّحقيق
• 2. Snabbhet i recitation: Al-Ĥadr ( med korrekt användning av tajwid-regler) الحَدر
• 3. Måttlig hastighet i reciteringen (mellan): At-Tadweer ( med korrekt användning av tajwid-regler) التَّدوير

1. Långsamhet i recitationen: At-Taĥqiq: att läsa Koranen långsamt och med lugn och samtidigt begrunda innebörden och följa tajwid-reglerna, ge varje bokstav dess rättigheter vad gäller egenskaper och artikulationspunkter, förlänga bokstäverna i madd, som måste förlängas, och inte att förlänga det som inte är tänkt att förlängas. Det är att recitera de tunga bokstäverna tunga och de lätta bokstäverna lätta ( och ) som krävs av tajwid-reglerna. Detta är den bästa läsnivån.

2. Snabbhet i recitation: Al-Ĥadr: det är en snabb metod att läsa Koranen med iakttagande av reglerna för tajwid. Läsaren måste då vara noga med att inte skära av de förlängda bokstäverna, att inte göra sig av med ghunnah och inte förkorta vokalerna till den grad att läsningen inte är korrekt.

3. Måttlig hastighet i reciteringen (mellan): At-Tadweer: Det är att läsa på en medelhastighet mellan de två ovanstående nivåerna, samtidigt som reglerna för tajwid bevaras och iakttas.

Exempel på quran recitationen med dessa tre nivåer:

• Långsamhet i recitationen: At-Taĥqiq   
• Snabbhet i recitation: Al-Hadr   
• Måttlig hastighet i reciteringen (mellan): At-Tadweer   

obs! Det är tillåtet att recitera alla tre av dessa tre grader av recitation, och det är inte tillåtet att avvika från dessa tre sätt.

---

1. Döljande (ikhfa' — الإِخفاء) har förklarats tidigare i lektionen om nūn sakinah och tanwin.
2. iž-har — الإِ ظْهار regeln har förklarats tidigare i lektionen om nūn sakinah och tanwin.