Hamzah al-wasl هَمْزَةُ الوَصْلِ

Det är fastställt att en läsare av Koranen alltid måste börja recitationen med en vokaliserad bokstav, aldrig med en sukūn. Det är också en grundläggande princip vid recitation av Koranen att stanna alltid sker med en sukūn på den sista bokstaven som reciteras, aldrig med en vokal, förutom i en särskild metod för att stanna som kallas Rawm, vilken nämndes i förra lektionen.
Vissa ord är inte skrivna med en vokal på den första bokstaven, och som nämnts är det inte tillåtet att börja ett ord med en sukūn. I detta fall placeras en extra hamzah i början av ordet. Detta kallas hamzah al-waşl (هَمْزَةُ الوَصْل) och används för att skapa en förbindelse (fram till den sukūnen som finns i början av ordet). Hamzah al-waşl ser ut som en (alif — ا) med en liten bokstav (sad — ص) ovanför, som senare blev så här: -
Detta exemplifieras i följande vers:
            ﴾ قُلِ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ وَسَلَٰمٌ عَلَىٰ عِبَادِهِ ٱلَّذِينَ ٱصۡطَفَىٰٓۗ ٥٩﴿     Surah An_Naml Ayah: 59    

     — Hamzah al-wasl etableras när man börjar (börjar med ordet), som i:
                         
      — Hamzah al-wasl tas bort när man fortsätter (när man förenar ordet med ordet som föregår det), som i:
                         

Dess läge:
Den länkande hamzah (hamzah al-wasl) kan hittas i:
1. Verb
2. Substantiv
3. Bokstäver

1. Hamzah al-wasl i verb

Hamzah al-wasl i verb förekommer endast i preteritum (dåtid) och imperativ (befallningsform).
Det finns två möjliga vokaler vid start med Hamzah al-wasl i verb:
A — đammah
B — Kasrah

      A — Hamzah al-wasl tar en đammah när den börjar ett verb om den tredje bokstaven⁽¹⁾ i verbet har original đammah (vilket betyder att đammah är del av originalverbet), som i:
                                             

Om vi tittar på verbet från vers 68 i surah Al-Baqarah, ser vi att det finns en hamzah wasl som första bokstav. Som tidigare nämnts behöver vi räkna tre bokstäver åt vänster, där hamzah al-wasl räknas som den första bokstaven. Vi kan då se att (‘ayn — ع) är den tredje bokstaven, och den har en đammah på sig.
Detta är en ursprunglig đammah, och vi börjar därför detta ord med en đammah på hamzah al-wasl.
Kom ihåg att vi endast använder hamzah al-wasl när vi börjar ordet. Om vi läser i sammanhang med orden innan detta verb, skulle vi utelämna hamzah al-wasl och direkt koppla ihop vokalen på sista bokstaven i ordet före .
            ﴾قَالُواْ ٱدۡعُ لَنَا رَبَّكَ يُبَيِّن لَّنَا مَا هِيَۚ ٦٨﴿    

      B — Hamzah al-wasl tar en kasrah när den börjar ett verb om:
          I. Den tredje bokstaven har en kasrah, som i:
                   
          II. Den tredje bokstaven har en fat-ĥah, som i:
                    ⁽²⁾
          III. Den tredje bokstaven har en tillfällig đammah (ej original đammah) , som i:
                                                 

Det bör noteras att i de fem exempel som visades är đammahn tillfällig på grund av pluralformen av verbets befallningsform. Detta verb har ett vokalbokstav (harf ‘illah — حرف علة) som sista bokstav i sin ursprungliga sammansättning antingen en (alif — ا, ya’ — ى eller waw — و).
När dessa verb används i plural befallningsform skulle det normalt finnas en ya’ sakinah följt av en waw sakinah, vilket är tungvrickande. Därför tar araberna bort (ya’ — ى) sakinah i dessa former av verbet, och den tredje bokstaven får en tillfällig đammah.
Dessa är de enda fem verben i koranen där den tredje bokstaven har en tillfällig đammah. Det bör dock noteras att vissa av dessa verb förekommer i Koranen i olika former av samma verb. Som tidigare nämnts, när vi börjar med ett av dessa fem verb, börjar vi med en kasrah, inte en đammah.

2. Hamza al-wasl i substantiv

Den sista lektionen diskuterade hamzah al-wasl i verb och hur man bestämmer vilken vokal man ska använda när man börjar på ett verb som börjar med hamzah al-wasl. Vi kommer nu att börja förklara hamzah al-wasl i substantiv.
Hamza al-wasl i substantiv börjar alltid med en kasrah, som i:
                                                 

3. Hamza al-wasl i bokstäver

Hamzat al-wasl placeras på en enda bokstav som är lām (ل), den bestämda artikeln lām atta‘rif (لامُ التَّعْريفِ) och det är alltid med fat-ĥah, som i:
                             

Notering om ordet:
Bokstaven rā' (راء ــ ر) följer harakah på det som följer den endast i detta ord, och dess hamzah börjar alltid med en kasrah, som i:
                             
                             

Tips: Symbolen för den förbindande hamzah (hamzah al-wasl — هَمْزَةُ الوَصْل) i vokaliseringen av den koraniska skriften är att placera toppen av bokstaven sad (ص) ovanför alif på detta sätt (ٱ). Detta är hämtat från början av ordet صلة.

Sammanfattning av att börja med hamzah al-wasl:
1. Fat-ĥah på hamzah al-wasl: Förekommer endast i Lam al-ta‘rif (bestämd artikel — ٱل, som i: .
2. Đammah på hamzah al-wasl: Förekommer i verb där den tredje bokstaven har en nödvändig dhammah, som i: .
3. Kasrah på hamzah al-wasl: Förekommer i alla andra fall av substantiv och verb som börjar med hamzah al-wasl, som i:
, , .

Förtydliganden:
1. Hamzah al-wasl i verb börjar med đammah om den tredje bokstaven har en ursprunglig đammah. I alla andra fall börjar den med kasrah.
2. Hamzah al-wasl i substantiv är alltid med kasrah, förutom om substantivet börjar med Lam al-ta’rif (bestämd artikel), som i: . Här börjar hamzah al-wasl med fat-ĥah, eftersom den är kopplad till Lam al-ta‘rif, som är en bokstav.
Slutsats:
1. Hamzah al-wasl i bokstäver är alltid med fat-ĥah.
2. Hamzah al-wasl i substantiv är alltid med kasrah.
3. Hamzah al-wasl i verb växlar mellan đammah och kasrah, men är aldrig med fat-ĥah.

Tips:
Symbolen för den förbindande hamzah (hamzah al-wasl — هَمْزَةُ الوَصْل) i vokaliseringen av den koraniska skriften är att placera toppen av bokstaven sad (ص) ovanför alif på detta sätt (ٱ). Detta är hämtat från början av ordet صلة.

1. När man räknar bokstäverna i verbet betraktas hamzah al-wasl som en bokstav, och en bokstav med shaddah räknas som två bokstäver.
2. En bokstav med shaddah räknas som två bokstäver.