Regler för förlängningar (Mudud)

احكامُ المُدودِ / 5

b — Madd typer som orsakas av sukun ()

Vi är fortfarande med er och studerar förlängningar (mudud) i Koranen enligt Ĥafş återberättelse från 'Aşim. Som ni vet finns det bara (9) förlängningar (madd) i den Heliga Koranen, vilka är oumbärliga för läsaren. Vi har nu nämnt sju av dem, nämligen:
1. madd badal, 2. madd ‘iwađ, 3. madd şilah şughrā, 4. madd Jā'iz munfaşil, 5. madd wājib muttaşil, 6. madd şilah kubrā och 7. madd lāzim.
Nu talar vi om den tillfälliga förlängningen på grund av närvaron av en sukun vid paus (madd ‘āriđ lis-Sukun) المَدُّ العارضُ للسُّكونِ, som är den åttonde förlängningen. Vi har kvar den nionde och sista förlängningen, som är madd līn, vilken vi kommer att förklara i nästa lektion in shaAllah.

     2 ــ Förlängning på grund av närvaron av en sukun vid paus (madd ‘āriđ lis-Sukun) المَدُّ العارضُ للسُّكونِ

— Dess definition:
Denna madd uppstår när en madd-bokstav följs av den sista bokstaven i ordet, denna sista bokstav har någon vokal på sig, och vi stannar på den sista bokstaven med en tillfällig sukun ⁽¹⁾, som i:
                                   

Som du ser i dessa exempel finns det en madd-bokstav och normalt finns inte sukon där, men när reciteraren stannar i slutet av en vers eller gör en paus för att ta ett andetag, kommer en tillfällig sukon dit.
— Dess regel:
Dess förlängning: Det finns tre alternativ: 2 (två vokallängder),4 (fyra vokallängder) eller 6 ĥarakah (sex vokallängder), som i:
               2 ĥarakah (två vokallängder)       4 ĥarakah (fyra vokallängder)       6 ĥarakah (sex vokallängder)   

Obs:
Det är att föredra att reciteraren förkortar madd ‘āriđ lis-Sukun för (2) ĥaraka när man läser (ĥadr — الحَدر) recitation, och att hålla den med måtta i (4) ĥarakah vid läsning (tadwir — التَّدوير) och att förlänga i (6) ĥarakah vid läsning (taĥqiq — التَّحقيق), för att överensstämma med recitationen. om reciteraren börjar sin läsning med en av de tre mängden av den madd ‘āriđ lis-Sukun som nämnts ovan, bör han/hon fortsätta med samma mängd tills han/hon avslutat sin recitation.
Obs:
För mer infor mation om de tre recitationshastigheterna, klicka på den här länken

— Bara en påminnelse: De tre medd-bokstäverna är, alif med ett fat-h framför sig, sākinah med en kasrah före det, och saakinah med en dhammah framför sig. Det kallas "tillfällig sukun" eftersom sukun presenteras på bokstaven när man stannar på den, annars läses bokstaven med dess vokal, som i:
           ﴾إِيَّاكَ نَعۡبُدُ وَإِيَّاكَ نَسۡتَعِيـنُ ٥ ٱهۡدِنَا ٱلصِّرَٰطَ ٱلۡمُسۡتَقِيمَ ٦﴿      

Andra exempel om madd ‘āriđ lis-Sukun:
               2 ĥarakah       4 ĥarkhah       6 ĥarakah   
               2 ĥarahah       4 ĥarakah       6 ĥarakah   
               2 ĥarahah       4 ĥarakah       6 ĥarakah   

     3 ــ Den mjuka förlängningen (madd līn) مَدُّ اللِّينِ
— Dess definition: Det inträffar när en līn bokstav wāw (ــ وْ) eller yā' (ــ يْ) med en sukun, föregås av en bokstav med en fatĥah följs av endast en bokstav i samma ord och vi stannar vid den sista bokstaven i ordet med en tillfällig sukon.
— Dess regel: Det är tillåtet att förlänga detta medd 2, 4 eller 6 ĥarakah som madd ‘āriđ lis-Sukun, när man stannar på ordet, som i:
                                

Obs:
1. Det är att föredra att reciteraren förkortar līn för (2) ĥaraka när man läser (ĥadr — الحَدر) recitation, och att hålla den med måtta i (4) ĥarakah vid läsning (tadwir — التَّدوير) och att förlänga i (6) ĥarakah vid läsning (taĥqiq — التَّحقيق), för att överensstämma med recitationen.
Om reciteraren börjar sin läsning med en av de tre mängden av den madd līn som nämnts ovan, bör han/hon fortsätta med samma mängd tills han/hon avslutat sin recitation.

2. När madd ‘āriđ lis-Sukun och madd līn möts under recitationen, bör varaktigheten av madd līn vara antingen lika med eller mindre än madd ‘āriđ lis-Sukun:
- Om reciteraren förlänger madd ‘āriđ lis-Sukun: 2 vokallängder, skulle han/hon förlänga madd līn: 2 vokallängder.
- Om reciteraren förlänger ‘āriđ lis-Sukun: 4 vokallängder, skulle han/hon förlänga madd līn: 2,4 vokallängder. - Om recitern förlänger ‘āriđ lis-Sukun: 6 vokallängder, skulle han/hon förlänga madd līn: 2, 4, 6 vokallängder.
Med andra ord, madd ‘āriđ lis-Sukun är större än eller lika med madd līn, som i:
                                        ﴾بِيَدِكَ ٱلۡـخَيۡرُۖ إِنَّكَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٞ ٢٦﴿

            Madd ‘āriđ lis-Sukun: 2 vokallängder     
             Madd līn: 2 vokallängder      

            Madd ‘āriđ lis-Sukun: 4 vokallängder     
             Madd līn: 2, 4 vokallängder           


              Madd ‘āriđ lis-Sukun: 6 vokallängder     
                Madd līn: 2, 4, 6 vokallängder                  

Misstag som görs när man uttalar madd-bokstäver

1. Förlänga tiden för den naturliga förlängningen mer än (2) vokallängder som krävs, speciellt i slutet av verserna, som i:
                ﴾صُحُفِ إِبۡرَٰهِيمَ وَمُوسَـىٰ ١٩﴿             förlängs förlängs (2) vokallängder, uttalas på följande sätt      


2. Förkorta tiden för den naturliga förlängningen tills den förvandlas till en av de tre ĥarakāt (), som i:
                       uttalas på följande sätt   ﴾‏قَالَا رَبَّنَا ظَلَمۡنَآ أَنفُسَنَا وَإِن لَّمۡ تَغۡفِرۡ لَنَا وَتَرۡحَمۡنَا لَنَكُونَنَّ مِنَ ٱلۡخَٰسِرِينَ ٢٣﴿    
                       uttalas på följande sätt   ﴾يَقُولُونَ أَءِنَّا لَمَرۡدُودُونَ فِي ٱلۡحَافِرَةِ ١٠﴿    
                       uttalas på följande sätt   ﴾وَطُورِ سِينِينَ ٢﴿    


3. Förlängning av tiden för mudud (t.ex. madd wājib muttaşil, madd lāzim och madd ‘āriđ lis-Sukun) mer än deras bestämda tiden till överdrift, är ett fel i reciteringen, förlängningen har exakta mängder, så madd lāzim, till exempel, bör förlängas med 3 gånger mer än den naturliga förlängningen, det vill säga med mängden 6 rörelser. Att öka den nödvändiga tiden utöver 6 rörelser är ett misstag i reciteringen, även om forskare upprepade gånger förbjöd att göra det.


4. Avsluta dess ljud med en hamzah () när man stannar, som i:
                   felaktigt receteras som      
                   felaktigt receteras som      
                   felaktigt receteras som      
   
   
5. Blanda dessljud med ett lätt ljud af ghunnah, som i:
                                                               

Obs:
Ghunnah är speciell i Nūn och Mīm, men när det gäller de mad- bokstäverna finns det ingen Ghunnah i dem

1 2 3 4 5 6 7

---

1. Detta är inte den riktiga (grundläggande) sukun som är en del av grundordet, utan en tillfällig sukun som uppstår (på sista bokstaven i ett ord) för att läsaren har valt att stanna vid det ordet. Denna sukun är inte synlig i text utan enbart hörbar, och kan förekomma både i mitten och i slutet av en ayah.