Sju dialekter i Koranen

Efter att ha lärt sig hur många Qira'at av Koranen vi har, borde folk fokusera på dess olika dialekter också. Vanligtvis blandar folk ihop Qira'at med Ahruf (koranens dialekter). Den heliga Koranen uppenbarades för Allahs budbärare (saw) i sju Ahruf (plural av Harf), översatt som sätt, dialekter, former, sätt och stilar.

Å andra sidan hänvisar Qira'at till den uttalsmetod som används i Koranrecitationerna och skiljer sig från de sju stilarna för Koranrecitation (Ahruf). Man tror att dessa sju dialekter tillhör de sju stammarna, som inkluderar Quraysh, Hudhayl, Tameem, Hawaazin, Thaqeef, Kinaanah och Jemen.

Visdomen bakom detta var att göra det lättare att recitera och memorera Koranen för de lokala stammarna som talar arabiska på olika sätt. Dessa sju dialekter reducerades till en, Qurayshens, under tredje kalifen Uthman ibn Affans (ra)^[1] styre eftersom olika läsningsstilar hade potential att orsaka splittringar bland muslimska ummah.

Alla de sju recitationssätten är baserade på denna dialekt. Grunden till det faktum att det finns sju olika Ahruf där den heliga Koranen uppenbarades för profeten Muhammed (saw) kan spåras tillbaka till olika hadither, av vilka några är följande:

Ibn Mas'od rapporterade att Allahs Budbärare (saw) sa:
"Koranen sändes ner i sju lägen. Varje vers i den har en yttre och en inre betydelse, och varje förbud har en referenskälla.” [Mishkat al-Masabih] Och i en annan hadith, rapporterade Ibn Abbas att Allahs Sändebud (saw) sa:

"Jibrail (Gabriell) lärde mig att recitera på ett sätt, och när jag svarade honom och fortsatte att be honom ge mig mer, gjorde han det tills han nådde sju lägen." Ibn Shihab sa att han hade hört att dessa sju lägen i huvudsak är ett, inte skiljer sig åt vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. [Sahih Muslim]

Skillnaden mellan Tajweed och Qira'at

Många gånger blandar folk ihop Qira'at med tajweed också. Qira'at är de olika traditionella metoderna för recitation, medan tajweed hänvisar till en uppsättning regler för korrekt uttal och recitation av Koranen.

Var och en av Qira'at har sin egen tajweed, och Koranen uppenbarades och lärdes ut för profeten Muhammed (saw) med tajweed, som senare lärdes ut till sina följeslagare (raa)^[2] av honom. Vikten av tajweed kan i hög grad observeras i följande vers:

"De till vilka vi har gett boken läste den som den borde läsas. De [är de som] tror på det. Och den som inte tror på det – det är de som är förlorarna.” (Al-Baqarah:121)

Vanlig Qira'ah Hafs-metoden är den vanligaste koranreciteringsmetoden som används flitigt i Saudiarabien, Egypten, Afrika, Asien, Europa, Australien och många länder över hela världen.

1. ra (RadhiaAllahu 'anho) = Må Allah vara nöjd med honom.
2. raa (RadhiaAllahu 'anhum) = Må Allah vara nöjd med dem.